onsdag 23 september 2009

Kära, kära du












Kära, kära du. Tänk om jag kunde göra något som gjorde att du blir bra igen. Maktlösheten är stor.
Det gör så ont, så ont i oss att se dig så här.
Jag är rädd, rädd att du inte ska orka.
Det är så orättvist, vi vill ha dig kvar hos oss. Lova att du inte försvinner???
Tänk om jag kunde ta över din smärta, så du orkar komma tillbaka till livet.

Vi är starka tillsammans...

1 kommentar:

Anna sa...

Tack för din kommentar vännen!! Jag vet inte vad som händer runt omkring er, men misstänker att det inte är något roligt. Jag hoppas allt blir bra och sänder en mängd med styrke kramar!! KRAM Anna