Ärtan finns inte mer.
Missed Abortion konstaterades i torsdags kväll 6 Augusti, vi hade varit i Leksand och tältat med Erica, Benny, Ida,Tilde och Hasse. Under hela torsdagen blödde jag lite. Jag bestämde mig för att åka in till falun på vägen hem. Erica följde med mig in, dom andra åkte hem med trötta barn. Vi bestämde att Hasse skulle komma upp och hämta oss senare.
Jag hade feber och det visade på inflammation i kroppen på proverna dom tog.
Jag och Erica fick komma in på ett rum. Jag vänder mig om på sängen där jag sitter och ser ultraljudsmaskinen, där i sitter ett kort. - Det är tomt säger jag till Erica, det var just det min mage var också. Ärtan hade slutat utvecklas i vecka 6 jag skulle snart gå in i vecka 12. Alltså har ärtan legat död i mig i 5 veckor, jag är så ledsen. Så lurad!
Min kropp har varit gravid under hela tiden, magen har växt och allt. Hemskt så hemskt. Lilla Ärtan :(
Jag fick akut operation dagen efter.
Det var det värsta jag varit med om i hela mitt liv. Jag föder hellre 3 ungar till än att gå igenom den smärtan både fysiskt och psykiskt igen. Det var hemskt.
Jag är så glad att jag har min älskade söta familj och så goa vänner att man bara bölar man tänker på det. Jag är lyckligt lottad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar