Livet

Livet är bra orättvist ibland.
Tycker synd om hans familj vänner.
Det berör. Jag känner inte dig men jag känner din syster...
Det berör på nått vis. Lider med allla:(
Hasse berättade att det var fullt i folk på hela bron... Dom vallfärdade för att tända ljus...
Hemska tanke. Man tänker på när Joel blir stor. Jag vill att han ska våga komma till mig när det är nått som inte är bra. Jag är ju en sån som tror på att allt går att lösa. Jag tror inte att du såg någon utväg alls. Det var inget rop på hjälp du visste att när du hoppar i det kalla vattnet så finns ingen återvändo:´(

Undra hur man ska bete sig under uppfostran så det blir så bra som möjligt och jag blir den mamma jag alltid velat vara. Ibland känner jag mig hur opedagogisk som helst. Ryter och får halvt psykbryt när han absolut inte lyssnar på mig. Blir ju nästan tokig ibland. Men jag tror tyvärr att det hör till... ;)

Från det ena till det andra så har min lilla snutt börjat slåss :( Blir så ledsen för han har aldrig visat tendenser till att hålla på så. Han kramas ju och pussas med alla istället.
Vet ibland inte vad jag ska göra. Sätter han i sitt hörn när han slåss. Det är det ända som hjälper just nu. Det är då han förstår att han gjort nått fel.