Marlene

Igår kväll blev det en tripp till Falun igen.
Hade ont... Ganska så regelbundna förvärkar... Värk under magen och det strålade bak i ryggen.

Fast jag varit med om det här en gång innan så hade jag ändå svårt att veta om det kanske var på gång. Att lilla Julle Bulle hade tänkt att komma lite tidigare?

Vi åkte hemifrån kl 20. Stackars lilla Joel. Det märktes att han kände på sig att något var på gång. Han kravlade sig fast vid mitt ben och kramade mig hårt. Även blicken. Han tittade så konstigt på mig. När vi väl var framme vid mamma för att släppa av Joel så ville han inte släppa mig :( Har aldrig fått så hård kram av honom. Det gjorde hemskt ont i hjärtat när vi var tvugna att åka. Mamma räddade situationen och pratade omkull honom med allt roligt dom skulle göra. Han älskar ju verkligen att vara hos mormor annars.

När vi kom fram till Falun så blev vi uppmötta av en undersköterska helt utan personlighet. Hon sa inte ett ljud! Såg sur ut. Det såg helt enkelt ut som hon tröttnat på sitt jobb för länge sen! Då är man ju på helt fel ställe om man jobbar på en förlossning. Där är det så viktigt hur man bli bemött.

Efter att vi legat på rummet en stund kommer en barnmorska in och presenterar sig... Riktigt trevlig och glad tjej! Tack gode gud tänkte jag!
Vi blev påkopplade på CTG. Allt såg bra ut... Skönt!
Under tiden jag låg där påkopplad kommer en ny barnmorska in. Med sig har hon en ung kille. Dom presenterar sig och talar om att det är dom som ska jobba natten... Den unga killen presenterar sig som studerande ambulanssjukvårdare. Barnmorskan talade om att ja han måste ju också vara med om förlossningar så han kan förlösa i ambulans sen :O Ja men va kul att jag alltid ska råka ut för studenter som ska stå och glutta en mellan benen!

När jag fick Joel hade jag en läkarstuderande med. Men hon var kvinnlig... Det jobbiga var ju bara att jag var tvungen att bli undersökt två gånger varenda gång dom skulle kolla hur många cm man var öppen...

Kändes lite jobbigt om det nu verkligen hade varit på G. Jag vet inte om jag klarat av att ha honom därinne. Man måste ju få säga ifrån???
Jag sa åt damen att jag gärna inte hade honom därinne när jag skulle bli undersökt. Jag menar det är inte kul oavsett att flascha sin heliga för någon annan än sin partner ;)

Livmodertappen var uppmjukad så något är ju på G. Men det kan dröja. Jag fick ligga kvar om jag ville. Men jag valde att åka hem med värktabletter och bricanyl igen... Jag sover bäst hemma.

Vi åkte förbi mamma och hämtade en jättetrött Joel men som tur är så är han väldigt lättsam. Han fortsatte bara sova... Jocke var så trött på vägen hem så jag körde sista biten. Å med min tur körde jag på en räv... Trodde hela bilen gick sönder under, stackars lilla räven :(